Ett land / Två system

 

Corr2DSC00967

Pls Note, Im sorry this blog is in Swedish. I have decided to alternate the language 50/50 Swedish/English. Next one will be in English. Thanks for understanding!

Här är min första reserapport. Den kommer en bit in i resan men beroende på att under långa dagar med hård körning (kinesiska vägnätet är tufft för motorcyklister och andra också då det i delar mest är utformat för amfibier och traktorer) så är kroppen helt färdig när man når hotellet på kvällen. Det enda man klarar av är på sin höjd en snabb dusch och middag. Dessutom är varken Facebook eller Instagram tillgängligt i Kina där jag spenderat en och annan mil den senaste tiden.

I denna inför avfärd text finns både väldigt glada nyheter såväl som riktigt pissiga. Låt mig börja med det pissiga, Gustaf, min son, Frog i Pops & Frog, som skulle starta ut tillsammans med mig i Hong Kong den 11e juli har dessvärre tvingats ställa in. Han kunde på grund av sjukdom inte resa till Hong Kong ifrån London där han bor i tid till att vara med på avfärden. Tillstånden att resa in i Kina gällde den 11e och inget annat datum och inresetillstånd till andra länder hänger också på att tidplanen håller. Huruvida Gustaf hänger på resan i ett senare skede får vi se.

Gustaf har varit en vital del av det här projektet som vi startade tillsammans för ett och ett halvt år sedan och vi är båda precis lika ledsna över att han inte kan vara med och få ta del av belöningen av det grymt hårda förberedelsearbetet. Stay tuned så får vi se vad som händer framöver. Så resemässigt är P&F för närvarande en soloresa. Ibland blir det inte riktigt som man vill. Plan B blir väldigt ofta i livet det som får gälla. Plan B var däremot inte helt lätt att sjösätta då det innebar en massa insatser ifrån många goda människor.

CorrDSC00977

Men nog om det trista, dags att prata avfärd. Otroligt glad att mina övriga barn (jag har ju så många) kunde vara på plats inför avfärd och vårt anspråkslösa lilla farewell party. Johanna, Melker och Nils ifrån Sverige och sedan lilla JB såklart. Partyt var mest till för våra sponsorer som bidragit till vår fundraiser med ett sammantaget belopp överstigande 350.000. Helt fantastiskt. En grym siffra som jag hoppas kommer stiga ännu lite till. Pengarna kommer gå oavkortat till SOS Barnbyars projekt i Siem Reap, Kambodja. Så jäkla stolt och glad över vad våra sponsorer lyckats åstadkomma tillsammans med Gustaf och mig. Men ännu viktigare är allt gott de pengarna kommer att göra för ett antal barn som aldrig haft ett skit, pardon the language.
Ett stort problem återstod dock, mitt inresetillstånd till Kina gällde för två cyklar och då kan man inte komma drällande med en, då får man vara så god att visa upp sig med båda cyklarna annars kommer ingen in. Grejen är bara den att jag kan inte köra två cyklar själv. Jag behövde en frivillig potentat som kunde ställa upp och ta Frogs cykel över gränsen. Inte så jäkla lätt men ur dimmorna kom en riddare på en svart scooter och anmälde sig som frivillig och tog ledigt ifrån arbetet för att hjälpa mig att komma iväg.

CorrDSC00981

Min tacksamhet är gränslös Jocke Gip!

Väskorna var packade och cyklarna redo för avfärd. Jag och Jocke begav oss från Hong Kong island mot gränsen till Shenzhen i Kina. Andrea (min fru, som också varit en extremt viktig part i det här projektet och som stöttat mig i vått och torrt) åkte i bilen tillsammans med barnen. Vi sa hej då, puss o kram på en parkeringsplats vid gränsen den 11e Juli, i 35 graders värme vid 09.30 am.

Corr-20170711-WA0012

Jag och Jocke fortsatte sedan mot hinder nummer ett, Hong Kongs passkontroll. Där fastnade vi direkt i ca 30 minuter. Mycket papper fram och tillbaka, många leenden över tokarna som skulle köra motorcykel över och väldigt mycket skepticism, kan de verkligen ha alla tillstånd som krävs för att komma över gränsen? Vi har ju byggt ett system som skall göra det hela omöjligt även om det ser lite, fast bara lite, möjligt ut på papper.
Nåväl, efter egen kontroll och ytterligare kontroll av alla tillstånd av extrainkallad polis fick vi till slut tillstånd att besöka Hong Kongs customs. Tänk nu om de skall gå igenom all min packning, plocka ut allt, det skulle ta timmar att få ordning på allt det och packa om. Det fanns liksom inte en kvadrat mm av space över. Tack gode gud, de beslutade sig för att röntga väskorna, kanon. Det gick fort. Tullarna hejade på och när de fick höra att slutmålet var Göteborg sa den ena tullaren att hans släktingar hade en kinesrestaurang där. Världen är allt bra liten. Självklart lovade jag att bege mig dit om jag fick chansen. Fast han gav mig bara namnet på kantonesiska så det blir inte skitlätt, finns ju en och annan kinakrog i Götet.
Vid avfärd från tullarna frågade jag vilken väg vi skulle ta då det fanns en del att välja på. Följ lastbilarna sa dom. Det var nog ett av de sämre råden Hong Kongs tullmyndighet släppt ifrån sig.

Halvvägs över till kinesiska sidan blev vi stoppade av kinesisk polis. De klargör att vi kört till fel gränsstation och att vi måste åka tillbaka till Hong Kong och återvända där personbilarna klarerar vilket är en annan plats ca 1 km därifrån. Saken är bara den att våra tillstånd gäller bara en överfart och den har vi liksom förbrukat. Jaha, fast emellan två världar, nu får jag och stackars Jocke leva här i gränslandet mellan ett land och två system tills vi dör likt den där tjommen som bott 27 år på Charles De Gaulle. Fast han fick ju i alla fall vara inomhus.

CorrDSC00979

OK, nu återstår bara att ringa vår gränskonsult och guide på andra sidan, Bing ifrån Navo. Jodå man måste ha en sådan och få lite assistens annars går det inte alls. De har fixat med importtillstånd i Kina, temporära kinesiska registreringsskyltar och ett tillfälligt kinesiskt körkort. Internationellt körkort gäller nämligen inte i Kina. Det förstår den som spenderat lite tid i kinesisk trafik. För inte fan lärde jag mig det sättet att köra på Aktiv Trafikskola i Göteborg. I princip alla kinesiska vanligast förekommande manövrar i trafiken resulterar sannolikt i en fängelsedom i Sverige. Jag ringer Bing och säger med så kontrollerad röst som möjligt, Hjäääääääällllp! Bing förstår problemet och börjar slita tovor ur sin svarta kalufs. Han går till myndigheterna på den kinesiska sidan som bekräftar att vi måste återvända till HK. Jag påpekar att det inte går och sedan blir det tyst i en timma. Medans vi väntar är vi uppassade av 2 till 4 poliser som tar tur med att provsitta våra motorcyklar och ta selfies på sina smilande nunor. Dom gillar oss. Vi e grymt knasiga i deras ögon. Till slut såsom en blixt från klar himmel, beslutar de sig ändå för att eskortera oss till personbils checkpointen. De var faktiskt rätt hjälpsamma när allt kom till kritan. Väl på plats där gick dokumenthantering och tull ganska fort. Tullarna tittade inte ens i baget,tackar för det. På andra sidan i Shenzhen, där jag för övrigt varit många gånger om än inte med motorcykel såg vi till att Jocke fick en transport tillbaka till jobbet i Hong Kong och jag fick mig ett snack med Bing om hur vi skulle lägga upp schemat.

CorrDSC00986

Resan hade startat, första gränsposteringen var avklarad och vi var igenom, jag och två motorcycklar.

Fan vad jag var lättad!

Tattaaaaa

Det är nära nu eller finns det svenskregistrerade motorcyklar i Hong Kong

CorrDSC00960

Sitter på planet på väg hem till Hong Kong efter en hektisk Europaturne. Det är ett bra tillfälle att skriva, ett bra tillfälle att fundera och filosofera. Lite bra musik i lurarna så kan tankarna få vandra iväg. Under normala omständigheter hade det nog varit en Chop Suey av tankar kring lite av varje men läget är ju lite annorlunda den här gången.
Det är nära nu. Ett och ett halvt års förberedelser har snart kommit till ända. Ett och ett halvt år av kast mellan hopp och förtvivlan. En packe ¨To Do¨ listor med hundratals punkter på har sakta men säkert reducerats ner till en hanterlig massa. Mycket har handlat om att skaffa utrustning samt att planera och genomföra vår insamling till Kambodja. Men kanske allra mest har det handlat om inskaffande av tillstånd, alltså inte tillstånd i form av visum, visst, det behöver man också i ett stort antal länder men det är relativt enkelt. Näh, det handlar om att få tillstånd att korsa länder på en svensk registrerad motorcykel. För det krävs tillstånd, ibland flera tillstånd på varandra och ibland tillstånd omöjliga att få utfärdade. När man är mitt i det arbetet är det nog den perfeka Kafka stormen. När man känner att byråkratin i ett antal länder för länge sedan lämnat människans tjänst för att istället få ett eget liv med egna syften och målsättningar, likt en omättlig parasit som inte kan få nog av formulär, stämplar, fotografier och underskrifter och som ingen längre har en aning om varför de olika formulären en gång kom till men som likväl girigt sväljs ner utan att först tuggas en enda gång och oavsett hur många dokument som skickas in får man alltid beskedet att något alltjämt fattas.

 

Denna extremt tidskrävande, frustrerande och stundtals utmattande process där jag mer än en gång var nära att ta kontakt med närmsta psykiatriska institution för att få flytta in i ett av deras vadderade härbärgen med tillhörande tångströja och bitpinne är nu dock snart till ända. Allt under kontroll, nästan…………..
I mina memoarer kommer jag att beskriva denna byråkratiska tillståndsprocess mer i detalj för den som är intresserad. Tänkte att de första 4.000 sidorna kulle få handla om det.
Även om jag ägnat det sista året till inhandling av utrustning och att jag vid varje shoppingtillfälle är övertygad om att, nu har jag förbanne mig allt (och lite till) så dyker det ändå upp nya saker på shoppinglistan även om de är få. Kvar på min lista just nu är ngn form av vattenreningsutrustning, tabletter eller nåt sånt, dessutom behöver jag en skiftnyckel och en 17mm insex. Sen jävlar är jag klar. Sen har vi allt, precis allt. Ja, det skulle vara bortsett de där mobiltelefonhållarna som man sätter på styret då.

CorrDSC00925

 

Det är nära nu. Den 11 Juli bär det iväg. Hojjarna har nu anlänt Hong Kong. Jag har klämt och känt på dem lite. De står i garaget och gottar sig jämte min Harley. Bråda dagar nu fram till avresa. Till helgen blir det att provpacka. Låter knasigt, speciellt för mig som alltid packar på fem minuter men denna gången gäller det att prioritera och se till att få plats med det viktigaste. Jag känner faktiskt redan nu på mig att resultatet av den kommande helgens provpackning kommer resultera i att jag måstre skicka ut delar av matransonerna eftersom de tar rättså bra med plats. Vi har inhandlat proteinbars i en sådan omfattning av jag med all sannolikhet inte ens vill höra ordet när resan är över och ännu mindre äta en.
Hojjarna anlände i 2 stora trälådor som jag fick hjälp av goda vännerna Mats och Göran att skruva ihop. När man vänder sig till dem vet man att det blir bra gjort och jag blev inte besviken. Fort Knox är sämre byggt än mina hojlådor. Det tog mig och två kinesiska lastbilschaufförer (som tidigare i sin karriär troligtvis endast stött på wellpapp förpackningar åtskilliga timmar att få cyklarna ur lådorna. Att sedan Mats och Göran skickat med en liten present och skruvat ihop lådan med alla hittills uppfunna skruvskallar gjorde det hela ännu mer intressant. Där fanns stjärn skalle, vanlig skalle, torx skalle, insex, ja ni fattar galoppen. Kineserna hade med sig hammare och kofot. Ha, dom har aldrig varit i kontakt med norrländsk senvuxen fura av telefonstolpsdimension förut. Men men, till slut gick det och cyklarna fick rulla sina första meter på asiatisk mark. Det tyckte dom nog var kul, tror jag eller i vart fall hoppas jag för åtskilliga fler skall det bli. Vill ngn veta hur man bygger godkända, oförstörbara MC lådor med alla sorters skruvskallar (det går att begränsa sig till en typ också) så hör av er.

CorrDSC00956
Det är nära nu, inte orolig och inte nervös längre, bara otålig. Allt är inhandlat (nåväl nästan), alla Continue reading “Det är nära nu eller finns det svenskregistrerade motorcyklar i Hong Kong”