En oförglömlig försmak

 

CorrDSC00608-1-685x1024 (1)

Det råder ingen som helst tvivel om att den resa jag och Frog skall genomföra är för oss ett äventyr som förhoppningsvis kommer berika våra liv storligen. Inte bara under själva resan utan för all tid framöver. Med lite tur kommer det att få oss att se världen och människorna på ett lite klokare sätt. Alltså, inte så att vi är fullständigt insnöade nu. Gustaf (Frog) har bott i London i snart 7 år, sedan han gick ut gymnasiet och jag har hållit till i Hong Kong mer eller mindre sedan 2004 där jag lever med min fru som är av kinesiskt ursprung. Men vi kan alltid lära mer, ta mer intryck och bli lite klokare. I många stycken känner jag att världen inte blir lättare att begripa sig på utan snarare tvärt om.

Ja, just det, nu gled vi liksom ifrån ämnet som var att visst är detta motorcykeläventyr en egotripp i mer än en bemärkelse men när jag insåg att vi faktiskt kan göra det, att det är genomförbart då förstod jag också att fasen ett sånt privilegium det är.  En fundraiser blev därför en självklarhet, att göra något för några som är väldigt långt ifrån de förutsättningar vi har. Några som inte har någonting.

CorrDSC00589

Men om jag skall slåss för att dra in pengar så vill jag också se målet för insamlingen med mina egna ögon. Jag behöver få träffa de som driver verksamheten, höra deras berättelser, träffa barnen (för mig var det nog rätt givet att det skulle handla om barn), se förutsättningarna, kanske få en uppfattning om hur pengarna som förhoppningsvis kommer in skall användas mm. Därför satte jag mig på flyget till Kambodja för att spendera en helg i Siem Reip, man kan göra det om man bor i Hong Kong eftersom flighten bara är ca. 2.5 timmar. Självklart hade vi gjort upp om mötet i förväg. SOS barnbyar är noggranna med säkerheten och integriteten på sina anläggningar och det är nog väldigt bra det.

CorrDSC00522

Anlände fredag eftermiddag på Siem Reips flygplats och samtidigt som jag var glad och förväntansfull så måste jag erkänna att det också var lite pirrigt. Jag är inte alltid så bekväm runt en massa barn, ja jag menar att jag är ingen bra lekfarbror. Nåväl, den dagen gick till att installera sig på hotellet, få tag på en tuk tuk chaufför och fort som ögat bege mig till Ankhar Wat. Det behövs egentligen ett par dar för att se allt och jag hade en halv dag. Men ojojoj en sån dag, en sån lycka! Faktum är att jag är inte så glad i att resa ensam men i Ankhar Wat förlorade jag fullständigt tid och rum. Ja alltså helt ensam var jag ju inte, Mr Sayon, min ciceron och Tuk Tuk chaufför var ju med mig ända tills mörkret tvingade mig tillbaka till hotellet. Normalt är jag inget fan av kyrkor, katedraler och tempel, de ger ofta ett hotfullt intryck av makt och pengar, inte skönhet. Det finns någon slags domedagsstämning i kyrkor. Angkar Wat är en magisk plats med obeskrivlig skönhet. Jag är en fullständigt oreligiös individ men trots att det bitvis var fullt med turister fanns ett lugn över hela området som var oerhört behagligt och sannolikt var det därför jag blev så uppslukad. Rekommenderas så in i bomben sa Bill, rekommenderas gör det sa Yoda.

CorrDSC00534

Middag på pubstreet med alla asberusade backpackers som hade vadslagning om vem som vågade äta den friterade, kandera håriga spindeln som var stor som ett marsvin eller ormarna eller de andra nygrillade delikatesskrypen. Själv kände jag mig inte lika vågad men däremot hungrig och tryckte i mig en pizza. Så mycket för det lokala köket men jag var för trött och för hungrig. Lördag morgon, möte på barnbyn klockan 10. Hotellet hjälpte mig med en TukTuk som visste var barnbyn låg.

CorrDSC00627

 

 

CorrDSC00637

Jag satt en lång stund och pratade med Soeut, Chefen för avdelningen och Nhan, hans assistent kring barnbyn, dess verksamhet och beskrev även vår fundraiser för dem. Till en början var det väl lite försiktigt, sådär som det är när man möter människor man inte känner men ganska snabbt slappnade vi alla av och hade en väldigt trevlig stund, När Soeut förstod att vi åkte motorcykel bredde sig ett stort leende ut sig på hans läppar då det visade sig vara ett gemensamt intresse. Jag lovade honom att när vi anlände till Kambodja i slutet på juli så skall han få låna en av våra cyklar.

CorrDSC00615

Vi satt i byns mangårdsbyggnad omringade av de 14 hus barnen bor i men fram tills nu hade det varit tyst och stilla men plötsligt blev det liv och rörelse. En ström av barn i skoluniform gick förbi oss och in i de olika små bostadshusen. Det var lunch/siesta. Ledigt ett par timmar mitt på dan som användes till att äta, göra läxor eller lite sömn för de yngsta. Omkring 10 barn av blandade kön och ålder bor tillsammans med en ’’mamma’’ i ett hus. För dessa barn som fått en jäkla taskig start på livet med kanske en ännu sämre framtidsprognos har man kommit oerhört nära en trygg hemmiljö genom detta upplägget. Imponerande och väldigt välgenomtänkt.

CorrDSC00584

140 barn i åldrarna 3 – 15 år hade nu en fristad och en framtidsplan stöttad och supportad av SOS ändå fram till avslutade unversitetsstudier. Medans de var i husen passade vi på att promenera runt, säga hej och ta lite bilder. Det genomgående temat från hus till hus var stora feta leenden. En sån upplevelse! Nåväl, rundvandringen avslutades och jag åkte tillbaka till hotellet för att få lite lunch och vila en timme för att sedan återvända och besöka den intilliggande skolan. Skolan består av omkring 400 elever, i alla åldrar från dagis till high school. Det betyder att ca en tredjedel kommer ifrån barnbyn och två tredjedelar utifrån. Urvalskriterie för antagande till skolan är framförallt fattigdom.

CorrDSC00597

En sak som berörde var när Soeut berättade att de har kontakt även med de barn som slutfört sina unversitetsstudier och är ute och jobbar. Då de saknar föräldrar så blir jag på ett sätt deras pappa sa Seout och nör de skall gifta sig har vi därför haft flera bröllop här i byn. Det syntes på honom att han var väldigt stolt över det. Det har han all anledning till.

CorrDSC00679

100 procent av driftskostnaderna för barnbyn och skolan kommer ifrån donationer. Utan donationer stannar verksamheten och barnbyn är idag i huvudsak finaniserad via SOS Sverige.

CorrDSC00642

Nu har Soeut och hans team en ide om att kunna hjälpa ytterligare 300 barn. Barnbyn har inte mer plats men det finns barn vars hemförhållanden är sådana att de idag inte kan gå i skolan. Föräldrarna är myckt fattiga och arbetar långa dagar långt ifrån hemmet och barnen måste därför följa med vilket betyder att de inte får någon skolgång. I området bedömmer Soeut att det finns ca 600 till 700 barn som är i den situationen. Han har en ide om att försöka börja hjälp omkring 300. Det betyder att dessa tre hundra barnen skall få hjälp med skolkläder, hälsovård, en cykel att ta sig till skolan med och det viktigaste av allt – lagad mat i form av lunch i  skolan och middagsmat på kvällen.

CorrDSC00658

Alla pengar vi samlar in kommer att gå oavkortat till barnbyn i Siem Reip. De är öronmörkta för dem.

CorrDSC00656

Vi kommer arbeta så hårt det bara går för att få in SEK 500.000 till Barnbyn och motivationen gick sannerligen inte ner efter mitt besök, snarare tvärt om, nu är vi taggade. Jag hoppas ni förstår varför när ni ser på en del utav bilderna.

CorrDSC00647

Klart ni skall vara med. Skicka en liten text till popsandfrog.co.uk så hör vi av oss. Tag en titt på vår hemsida och läs om sponsring och skicka en mail till popsandfrog.co.uk så hittar vi ett bra upplägg.

Tattaaaaa

Pops & Frog

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *